johannawwsliv

Att börja läsa en persons blogg har just nu fått mig att insee att jag är glad att det blev som det blev. Att du aldrig gav mig chansen. Jag tackar dig för det. Jag har minnen från i början av året som aldrig o då menar jag aldrig kommer försvinna. Men låt mig få ha dom kvar. Men att bli sårad så många gånger under så kort tid är fel. Om 5dagar har det gått ett år sedan du ringde mig första gången. Du kom in som en räddande ängel när jag mådde dåligt. Vi snackade massor av timmar. En dag vart de 8timmar.. hur kunde jag vara så dum att jag trodde på det? Hur fan kunde jag ? Du sårade mig först i feb. Vi slutade prata. Jag valde att bryta isen. Det var jag som hörde av mig. Varför skriver jah ens de här? ? Varför finns du ens kvar i mina tankar? "du får det att låta som om de skulle bli vi, men jag måste säga att det ALDRIG kommer bli det" Dom orden fick mig att gråta blod. Att jag var värdelös igen... allt rasade. Att du tog någon som jag hade högt upp på min lista gjorde inte saken bättre. Du förvandlade henne till någon som jag bara ville glömma. Hur fan kan någon man tror vara ens "bästa" kompis bara vända på hela tårtan så de blev en pannkaka? Allt rasade samman... allt... jag kan tänka på det än idag. " ska vara singel nu, leka av mig totalt. Aldrig mer nån från Ockelbo. Be.... slå mig om ja skulle hålla på med nån" det är bara lite av vad du sa. " om jag och min tjejkompis faller för samma kille , så lämnar jag, för inget ska hindra våran vänskap" var oxå något du sa.... Jag är glad att det vart såhär. På ett sätt... det var ni som faktiskt förlorade på det.. inte jag. Jag står kvar starkast i det här.. Min Blogg. Jag skriver vad jag vill.. bara att acceptera!